Att flytta ett piano löser många genom att ringa en flyttfirma. På så sätt undviker du ryggskott, mosade fötter, sönderslaget piano och övrig allmänfarlig ödeläggelse. MEN, om du inte vill lägga ner 2000-4000kr på en pianoflytt, kanske du ska överväga att hyra flyttutrustningen av mig. Du kommer att bli förvånad hur mycket lättare det är med rätt grejor.
Hyra för 4 bärselar + "pianomatta" eller nät som läggs under pianot: 250kr/dygn
Hyra för rullbräda: 100kr/dygn
+ 1000kr i deposition.
Du kan betala hyran + depositionen med swish, eller kontant: 1250kr eller 1350kr. Då du lämnar tillbaka utrustningen får du alltså tillbaka 1000kr (via swish eller kontant). Utrustningen hämtas och lämnas strax norr om Lund. Ring Björn Gröhn: 0703-456549 eller maila mail@klangfix.se och boka i god tid. Studera gärna kartan hem till mig, eftersom jag bor "på landet" utan husnummer. Länk till karta. Adressen är annars Björn Gröhn, Vallkärra 291. Google hittar.
Om du däremot bor i Stockholm, rekommenderar jag att kontakta Stockholm Pianoflytt.
 |
 |
 |
| Bärselar (det ingår fyra stycken) | så kallad "pianomatta" som läggs under pianot då man lyfter | Rullbräda 39 x 59cm som klarar 400kg på plant underlag |
Det behövs fyra normalstarka personer (kvinnor eller män). Det finns inget krav på att de ska vara lika långa eftersom remmarna är justerbara. Pianot placeras på en 1,7 m lång matta eller nät (se bild) och var och en klär på sig en kraftig bärsele (se bild) med justerbar bärrem som löper genom en av mattans öglor. Alla justerar sina remmar i bärselarna så att man har knän och ryggar raka då pianot är lyft och man står stilla med pianot vågrätt ca 5-10cm över golvet. Lyft inte pianot onödigt högt upp. I trappor kan de nedre personerna kompensera en del av lutningen genom att förkorta sina remmar så långt detta nu är möjligt. Pianot är tyngst närmast baksidan och behöver luta något framåt mot tangenterna för att alla fyra bärarna ska få någorlunda lika viktfördelning. I bilden ovan är det alltså mannen i svart tröja som bär tyngst och mannen i ljus skjorta som har lättast belastning.
Om du bara ska flytta pianot en liten bit inomhus, klarar du dig med bara remmarna och mattan. Ska du flytta pianot i en lång korridor eller liknande kan det vara bra med rullbräda. Rullbrädan ska endast användas inomhus och på plant underlag.
Förflytta pianot långsammare än du tror är nödvändigt! När pianot har fått upp farten, krävs det stora krafter att stoppa det. Var extra försiktig när du passerar dörrkarmar. Det är lätt att vingla till och skada piano och karm. Låt gärna en femte person hålla dörrar och dirigera. Han eller hon kan också skydda pianot i trånga passager genom att vaddera kanterna tillfälligt med något mjukt. Tejpa ALDRIG på pianot. Tejp skadar ofelbart lacken på pianon. Flytta inte pianot utomhus när det regnar. Äldre pianon har spritlack som inte tål vatten.
Pianot tål att läggas på rygg under frakt på t ex ett lastbilsflak. Lägg först en tjock mjuk matta på flaket som du låter hänga ner en meter nedanför flakkanten. Lyft nu pianot med ryggen mot flaket upp till den nivå där du klarar av att tippa pianot på rygg. Dra in den sista biten genom att dra i mattan, samtidigt som några knuffar på. Surra pianot med spännremmar under färd. Kör LÅNGSAMT!
Ställ helst inte pianot mot en yttervägg, för då får du större variationer av stämningen under årstidsväxlingarna än nödvändigt. Om du ändå måste ha pianot mot en yttervägg; ställ det långt ifrån eventuella värmeelement eller fönster och låt det stå med minst 10cm avstånd till ytterväggen.
Efter flytten: Låt pianot stå några veckor så det antar den nya luftfuktigheten i det nya huset, innan du beställer en pianostämmare. Under tiden gör det inget att du spelar på det
Är pianot ens värt att lägga ner arbete på? Om pianot har träram, dvs saknar gjutjärnsram helt och hållet, tycker jag att du ska betrakta pianot som en vacker möbel och inte som ett musikinstrument. Pianot är i princip ostämbart och måste stämmas 10-tals gånger om året. En nödlösning i mycket speciella fall, kan vara att skaffa en pianoklimatanläggning för ca 6000kr, som tempererar och håller fuktigheten konstant i pianot. Detta kan också vara en lösning för pianon som t ex står i lokaler som inte alltid är fullt uppvärmda. (Ingen lokal bör periodvis ha lägre temperatur än 10 grader och inte högre än 70% relativ fuktighet, eftersom detta medför kraftig risk för mögel, men det är en annan historia.)
Bäst är om pianot har sina stämnaglar skruvade i gjutjärnsramen med bussningar (se nedanstående bild).
Denna konstruktion är minst känslig för årstidsväxlingar i form av temperatur och fuktighetsskillnader. Ett piano med s k stämstock (ett infällt trästycke i gjutjärnsramen) kräver oftare stämning och är inte att rekommendera eftersom det ofta finns sprickor i den som gör att stämnaglarna släpper strängspänningen. Du bör också testa om pianot har väldigt många kraftigt avvikande falska toner. I så fall kan det tyda på att man kan behöva byta stämnaglarna till en något större dimension och det är minst ett "10 000-kronors-arbete" och görs normalt bara på förstklassiga pianon eller flyglar. Om pianot stått ostämt under flera år kan det ha sjunkit en aning, men efter några stämningar bör det kunna hålla stämningen bra igen om friktionen kring stämnaglarna är den rätta.
Har pianot trögt eller svampigt anslag och kanske dov klang? I sådana fall ska du nog fundera på att låta bli att lägga pengar på det. Det finns för många halvgamla trögspelade pianon som som inte har någon rejäl attack och brillians i ljudet. De går sällan att göra så mycket åt att det är värt att lägga ner arbete. Inrikta dig istället på ett välljudande, lättspelat piano som inte är alltför slitet i mekaniken. Hur ser man om det är slitet då? Lägg en lång linjal på högkant över alla vita tangenter, men tryck inte ner någon tangent. Om de mittersta tangenternas höjd avviker väldigt mycket i höjd, så kan man ganska säkert säga att pianot är slitet. Inuti kan man bl a se det på hur djupa fårorna har hunnit bli på hammarna (inte helt lätt...). Man kan också jämföra hur långt man behöver trycka ner en tangent innan hammaren börjar flytta på sig. Det ska finnas ett litet glapp, men det ska vara lika stort på alla tangenterna. Vid förslitning blir glappet större. Prova också om det går att spela mycket svagt och få alla tangenterna att fortfarande röra sig normalt. Om vissa tangenter inte riktigt vill ge något ljud ifrån sig vid svagt anslag, är det också ett tecken på att det behöver justeras av en pianotekniker.
Kontrollera också att dämmarna (mekanismerna som dämpar strängarna) fungerar som de ska och att det inte fattas delar i form av avbrutna hammare. Om du ändå har lyft på locket bör du också kolla om hammargångjärnen är slitna. Rucka försiktigt på varje hammare i sidled. Det ska inte finnas mycket rörelsefrihet i sidled mer än böjning av hammaren. Är det glapp, måste man byta ut gångjärnssprinten (har säkert ett fint namn) i hammarnöten mot en större dimension. (se nedanstående bild).
Vanlig form av pianomekanik ser ofta ut som i bilden ovan.
Om en hammare är lös i sidled och lutar sig mot en annan hammare bredvid, är det oftast skruven, som håller hammarnötens [4] trägångjärn, som har lossnat. Den kan du själv spänna med en lång smal spårskruvmejsel, men man måste då försiktigt vika spelarens [3] övre del åt sidan för att komma åt. Detta är ett vanligt fel.
Ett annat vanligt fel är att en tangent stannar nere. Det kan bero på flera saker. Ibland är det tangenten som tar i främre kanten på pianot (händer oftare på flyglar), ibland är det samma fel som nämndes ovan, dvs att en hammare är lös i sidled och fastnar i en annan hammare vid nerslag. Det tredje alternativet är att stålpinnen som sitter under tangenten har fått lite rostangrepp, vilket gör att filtbussningen går trögt på undersidan av tangenten. Lossa hela tangenten och polera stålstiftet tills det är blankt. Stryk på ett tunnt skikt symaskinsolja för att stoppa rosten i fortsättningen. Rosten kommer oftast av att någon spillt dryck i pianot.
Flygelmekanik är ännu krångligare och innehåller en mängd justermöjligheter som inte lämpar sig att ge sig på utan goda pianotekniska kunskaper.
Testa varje tangent och lyssna efter oljud. En skorrande spunnen sträng behöver oftast bytas. Det kan man göra själv om man är händig. Strängar finns att beställa bl a från www.stevespianoservice.com. Skorr kan annars också komma från små föremål som råkat trilla in i pianot på felaktiga ställen. Öppna alla lock och inspektera med ficklampa.
Trasiga tangenter och tangentbelag kan du själv reparera genom att köpa reservdelar av mig. Se reservdelslista. Jag säljer t ex enstaka tangenttoppar av elfenben (begagnade från äldre skrotade pianon byggda för 100 år sedan!)
Unna dig ett piano i fullhöjd. Det har längre strängar och låter bättre i basen. Mekaniken är dessutom fruktansvärt mycket bättre i ett fullhöjdspiano. Det tar dessutom inte mer golvyta. :o)
Du kan också få fler tips om vad du ska titta efter då du köper begagnat på följande länk: Klaververkstaden .
Det mesta är som sagt justerbart, men det kräver ofta en pianotekniker. Eller så gör du som jag - går till biblioteket och lånar en bok om hur man gör. :o)
Piano Action Repairs & Maintenance av K.T. Kennedy, ISBN 0 7182 1205 3 (UK), ISBN 0-498-02402-4 (USA)
Jag stämmer numera bara mitt eget och mina nära släktingars pianon. Något annat hinner jag inte med. Pianostämmare hittar du annars här (klicka på länken).
För övrigt borde jag kanske inte yttra mig i ämnet pianostämning eftersom jag inte är någon utbildad pianostämmare, men några enklare tips kan jag väl dela med mig av om du nu står i begrepp att försöka själv på ett gammalt billigt piano.
Går det åt skogen, så ring en pianostämmare. Ovanstående guide har jag mest skrivit ner, för att du ska få en uppfattning om vad som krävs för att kunna genomföra en stämning. Känner du att du har bra gehör, är värd högsta betyg i träslöjd och dessutom har en ängels tålamod, så kan du leka med tanken på att göra det själv.
Varje vecka tar de flesta återvinningsstationer runt om i landet emot flera pianon. Totalt slängs tusentals pianon varje år. Det kan tyckas förfärligt att slänga fungerande instrument, men man måste också inse att värdet av ett begagnat piano sällan är mer än någon eller några tusenlappar om det är i någorlunda skick. Det fanns en tid då alla skulle ha piano hemma och det gjordes då massor av billiga halvdåliga pianon som inte gör någon pianist glad. Pianorenovering kostar också ofta flera gånger mer än pianots värde, och den årliga stämningen är ju inte heller gratis, så det är förståeligt att ett ärvt piano med stora renoveringsbehov hamnar på tippen.
Få känner dock till att varje piano innehåller blyvikter i varje tangent - inte minst personalen på Sysav. Dessa blyvikter uppgår till en sammanlagd vikt av mer än 1,5 kg i ett enda piano! (se bild nedan) Om ni har lite miljömedvetande så försök att demontera blyvikterna innan ni dumpar mer än 1,5 kg bly till förbränning. Det hamnar annars så småningom i naturen. Bryt tangenterna på mitten så lossnar vikten.
Rent bly från ett enda piano
Återvinning av delar
Jag tar gärna hand om tangenter från äldre skrotade pianon eftersom jag återanvänder dessa som reservdelar till gamla pianon. Ibland händer det att de svarta tangenterna (ebenholz) även används till gitarrdetaljer samt elfenbensbeläggen till inläggningar i gitarrgreppbrädor. Om tangenterna har tydlig ådring är det troligen elfenben. Nyare pianon har dock varken elfenben eller ebenholz utan är bestyckade med konstmaterial och ibland svartmålade trätangenter. Handel med elfenben får numera ej förekomma annat än med riktigt gammalt elfenbensmaterial. Om du lämnar in dina gamla ebenholz/elfenben-tangenter till mig, får du låna bärremmarna gratis.